← Fönster TäbyAlla guider

Fönstren från 1985 som var underhållsfria tills de inte var det: vad åttiotalets villafönster är – trä med aluminiumkappa, tvåglas isolerrutor, bruna eller vita, med spanjolett och vridbeslag – varför isolerrutorna punkteras i rad efter trettiofem år, vad som händer bakom aluminiumet när dräneringen är igensatt, hur valet görs mellan att byta glaskassetter i friska bågar och att byta hela fönstret, vad som är annorlunda i ett byte där karmen är trä-aluminium, och hur ett hus med tjugo fönster i samma serie tas i ett svep

Uppdaterad 11 september 2026 · Fönster Täby

Villan från 1985 har fönster som såldes som underhållsfria: trä inuti, brun aluminium utanpå, isolerglas, vridbeslag. De har inte målats på trettiofem år, och de har inte behövt det. Men isolerrutorna har börjat bli disiga en efter en, en båge på södersidan har blivit mjuk i nederkant bakom aluminiumet, och vridbeslagen kärvar. Åttiotalsfönstret har nått sin ålder, och frågan är om det räcker med nya glaskassetter eller om hela fönstret ska bytas.

Här går vi igenom fönstrens uppbyggnad, punkteringen, rötan bakom aluminiumet, kassett mot byte, det som skiljer i bytet och husets fönster i ett svep.

Begär kostnadsfri offert →

Fönstrens uppbyggnad

Åttiotalets villafönster är trä-aluminium: karm och båge i furu, en aluminiumprofil på utsidan som klickas eller skruvas på, isolerglas i tvåglas – ibland treglas mot slutet av decenniet – i en glasningslist av aluminium, spanjolett med handtag och ofta vridbeslag som vänder bågen för putsning. Kulören utvändigt är brun, vit eller mörkgrön i pulverlack; invändigt trä som lackats eller målats vitt. U-värdet omkring 2,0 för tvåglas energiglas som blev vanligt då, 2,8 för äldre tvåglas. Fönstren är i modulmått och sitter ofta i en fasad av tegel eller stående panel med foder i aluminium.

Punkteringen

Isolerrutans kantförsegling – butyl och polysulfid runt distanslisten – håller tjugo till trettiofem år, och sedan ger den vika: fuktig luft kommer in mellan glasen, kondenserar och lämnar ett dis eller en rand som inte går att torka bort. Rutorna från samma fabrik och år punkteras inom några år av varandra, oftast först på söder och väster där solen värmt kanten och sedan på resten. En punkterad ruta har förlorat sin gas och en del av sitt isolervärde men läcker inte in i huset. Den byts som kassett: glasningslisten tas bort, den gamla rutan lyfts ur, en ny i samma mått sätts i med nya klossar och listen sätts tillbaka – en halvtimme per ruta, och nya rutor kan vara treglas om falsen tillåter.

Rötan bakom aluminiumet

Aluminiumkappan skyddar träet mot regn, men den skyddar också träet från att synas: vatten som kommer in bakom kappan – vid en glasningslist som släppt, vid en dräneringsöppning som är igensatt av smuts och alger, vid ett hörn där profilen skarvats – står mot träet utan att torka, och bågens bottenstycke ruttnar dolt i tio år. Tecknen: bågen känns mjuk när man trycker på insidan i nederkant, färgen inne vid glasningslisten är fläckig, aluminiumprofilen har fått ett vitt pulver i kanten, och bågen har blivit tung och kärvar i vridbeslaget. Kontrollen görs genom att lossa aluminiumprofilen på en misstänkt båge och trycka med kniv; en båge med röta bakom kappan byts, och ett hus med röta i flera bågar byter fönstren.

Kassett mot byte

Friska bågar, kärvande beslag, punkterade rutor: nya glaskassetter i alla fönster, gärna treglas, smörjning eller byte av vridbeslag, nya tätningslister – en tredjedel av ett bytes kostnad, och fönstren håller femton år till. Röta i bågar, sjunkna vridbeslag som inte går att justera, karmar som är mjuka: byte. Blandning: friska fönster på norr och öster får kassetter, fönster på söder och väster med röta byts mot samma serie i samma kulör, om tillverkaren finns; annars byts alla för enhetlighet. Ett hus där ägaren ändå vill ha treglas med lägre U-värde, nya beslag och trettio år framåt byter.

Det som skiljer i bytet, och tjugo fönster i ett svep

Ett trä-aluminiumfönster tas ur som ett träfönster – bågen av, karmen sågad – men fodren är ofta aluminiumprofiler som klickats i karmen och som inte kan återanvändas; nya fönster levereras med foder i samma system. Tegelfasaden runt fönstret behålls, och karmen placeras så att den nya kappan möter teglets kant med en fog. Blecket är ofta en del av aluminiumsystemet och byts. Invändigt sitter foder i trä som byts eller behålls efter karmdjupet. Tjugo fönster i samma serie i ett åttiotalshus byts på fem dagar: modulmått, samma typ, samma fasadanslutning överallt, och en leverans. Nya trä-aluminium i treglas, samma kulör eller en ny, vridbeslag som förr, spaltventiler som saknades på åttiotalet, och ett hus som är underhållsfritt trettio år till – på riktigt den här gången, med dränering som hålls ren.

Åttiotalsfönster

Så ser det ut i Täby

Villaområdena i Gribbylund, Skarpäng, Ella gård och Erikslund byggdes till stor del på sjuttio- och åttiotalet med trä-aluminiumfönster i samma serier, och där bedömer vi rutor och bågar hus för hus: kassetter där bågarna är friska, byte där södersidan har röta bakom kappan. Ensta, Hägernäs och Arninge har åttiotalshus med tegelfasad där kappan möter teglet med fog. Näsbypark och Viggbyholm har äldre villor med andra fönster.

Vanliga frågor

Rutorna har blivit disiga, måste vi byta fönstren?
Inte om bågarna är friska. Nya glaskassetter, gärna treglas, i alla fönster kostar en tredjedel av ett byte och håller femton år.
Hur vet vi om det är röta bakom aluminiumet?
Tryck på bågens insida i nederkant; mjukt trä, fläckig färg vid glaset och vitt pulver på profilen är tecken. Vi lossar kappan och trycker med kniv.
Kan vi byta bara söderfönstren?
Om tillverkaren finns och serien matchar, ja. Annars byts alla för att huset ska se enhetligt ut.
Hur lång tid tar ett byte av tjugo fönster?
Fem dagar. Åttiotalshus har modulmått och samma fasadanslutning överallt, vilket gör bytet rakt.
Begär kostnadsfri offert →

Fler guider från Fönster Täby

Våra tjänster i Täby

Begär kostnadsfri offert