Det som syns från gatan när fönstren är bytta: hur den utvändiga anslutningen mellan ny karm och fasad görs i panel, tegel och puts, vad fodren gör – täcker spalten, leder vatten, ger fönstret dess ram – och hur de väljs i bredd, profil och material, hur fönsterblecket formas med fall, uppvik och droppkant i plåt, aluminium eller zink, hur droppbrädan eller överblecket skyddar överkanten, vad fogen ska vara och var den inte ska vara, och hur ett fönster ansluts så att fasaden ser färdig ut och inget vatten går in

Uppdaterad 11 september 2026 · Fönster Täby

De nya fönstren sitter i väggen, täta och i lod. Det som återstår utvändigt är det som alla ser och det som avgör om vatten går in: fodren som ramar in fönstret och täcker spalten mot fasaden, blecket i underkant som leder regnet bort, skyddet i överkant och fogen. En anslutning som görs slarvigt – foder som spikats utanpå panelen, bleck utan uppvik, fog i stället för dränering – läcker inom några år och ser billig ut från dag ett.

Här går vi igenom anslutningen mot panel, tegel och puts, fodren, blecket, överkanten, fogen och dräneringen.

Anslutningen mot panel, tegel och puts

I en träpanelfasad sitter karmen innanför panelens liv, och fodren – brädor på 95 till 145 millimeter – sätts runt fönstret utanpå panelen eller i samma liv som panelen med panelen avslutad mot fodret; det senare är tätast och tidstypiskt på äldre hus. I en tegelfasad sitter karmen i tegelöppningen med en spalt på tio till femton millimeter som drevas och fogas; inga foder, utan en fog i karmens kulör eller en smal täckprofil, och blecket går in i en fog i teglet. I en putsad fasad putsas smygen fram till en putslist på karmen eller får en fog, och blecket går in under putsen. Karmens läge i väggen bestäms av vilken anslutning fasaden kräver, och den bestäms innan fönstren beställs.

Fodren

Fodren täcker spalten mellan karm och fasad, hindrar vind från att blåsa in i drevningen, och ger fönstret sin ram – bredare foder gör fönstret större och tyngre i fasaden, smalare lättare. Äldre villor har profilerade foder med en fasad eller rundad kant och ett överstycke som är bredare; sjuttiotalshus har raka foder på 95 millimeter; nya hus ofta slätfoder på 120. Material: hyvlad furu grundmålad, målad i fönstrets eller husets snickerikulör; på trä-aluminiumfönster en aluminiumprofil i samma lack som kappan. Fodren sätts med spik eller skruv i väggens regel, aldrig bara i panelen, och sidofodren står på blecket eller på en droppbräda så att vatten inte går in i ändträet.

Blecket

Fönsterblecket leder vattnet från karmens underkant ut från fasaden: det bockas i plåt, aluminium eller zink med ett fall på femton till tjugo grader, ett uppvik på tio millimeter mot karmen som går in i ett spår eller under en list i karmens underkant, sidouppvik mot fodren eller smygen som hindrar vatten från att rinna in i sidorna, och en droppkant tjugo till trettio millimeter utanför fasadens liv som gör att vattnet droppar fritt och inte rinner in längs panelen. Blecket sätts i ett stycke utan skarv; ett bleck som skarvats läcker i skarven. Plåt i fönstrets kulör, eller i fasadens plåtdetaljers kulör. Under blecket ett underlag av trä eller skiva med fall så att blecket inte bucklar.

Överkanten

Vatten som rinner ner längs fasaden ovanför fönstret ska ledas förbi karmens överkant: i en panelfasad med en droppbräda – en bräda med fall utåt ovanpå överfodret, eller ett överbleck i plåt med droppkant – som får vattnet att droppa utanför fönstret; panelen ovanför avslutas med luft mot droppbrädan så att vatten bakom panelen kan komma ut. I tegel och puts en plåt i fogen ovanför eller en fasadens droppnäsa. Utan skydd i överkant rinner vattnet ner bakom överfodret, in i drevningen och ut vid karmens överkant på insidan som en fuktfläck ovanför fönstret – ett fel som syns första regniga hösten.

Fogen och dräneringen

Spalten mellan karm och vägg drevas med mineralull och tätas på insidan med tejp eller fogmassa – det är den täta sidan som hindrar rumsluft från att gå ut i väggen. Utsidan ska vara vindskyddad men inte lufttät: fodren täcker, och en fog utvändigt görs bara där fasaden är tegel eller puts utan foder, med bottningslist och elastisk fogmassa som tål rörelse, och med dräneringsöppningar i underkant så att vatten som ändå kommer in bakom kan gå ut. En anslutning som fogas tätt runt om utvändigt stänger in vatten i väggen. Fönstrets egna dräneringshål i karmens underkant hålls fria, och blecket får inte täcka dem. Rätt gjort ser anslutningen ut som en del av huset och håller lika länge som fönstret.

Utvändig anslutning

Så ser det ut i Täby

Vanliga frågor